nostalgia

Tjabba tjena gott folk.

Klockan är bara två, men jag har redan hunnit med mycket.
Jag och Carro skulle bege oss till Erikslund och köpa present till
hennes kusin. Men på vägen svängde vi förbi bäckby och kom på att
dom har skola nu. Så vi gick självklart in och kikade på vår gamla skola.

Fyfan. Fyfan säger jag bara. Vilken känsla. Har aldrig känt något liknande.
Det var som att någon tog mitt hjärta, kramade om det och sa:
Här Hanna, här hör du hemma. Jag vart väldigt sentimental och allt
kändes som förrut. Trots att dom byggt om skolan väldigt mycket.
Maggan visade oss runt och dom har fått en fräsch matsal!

Det absolut roligaste var att våra namn stog kvar vid biblioteket.
Så vi finns kvar där, föralltid!

yours truly,
Hanna

unable to love?

Just nu känns det som att mitt liv är så himla bra. Jag mår bättre
än någonsin. Men samtidigt är det någonting som fattas.

Inte känslan att vara kär, men känslan att känna att jag kan vara det!
Jag har varit kär.. 2 gånger. Förälskad, det har jag däremot varit många gånger.
Men det räcker inte i längden. Jag är rädd för att bli kär nu för tiden.

Jag vet inte ens om jag kan bli kär längre, det känns som att det längsta jag kan
komma är att bli lite förälskad, få en fjäril i magen eller två.
Jag vill inte det, jag vill inte ha några jävla fjärilar.
Jag vill ha känslan att inte kunna sluta titta på personen, känslan att alltid vilja vara nära
personen, känslan att jag inte skulle kunna leva utan den personen...
Det är vad jag kallar att vara kär.

Jag blir så arg på mig själv, att jag tror att jag har varit kär. När jag i själva verket inte har det.
Jag har sagt upp bekantskapen med kärleken. Kärleken är inte välkommen hos
mig igen. Om den inte slår ner med blixtar och dunder..


this is sad, but this is true

yours truly,
Hanna

f*ck busschaufförer!

Usch vad irriterad jag blir! Busschaufförer är hemska.
Här i Västerås har vi 2 trevliga busschaufförer typ, och hur ofta åker man med dom?
En gång i kvartalet! En busschaufför kan verkligen förstöra hela min dag!
Min morbror är busschaufför, han och dom 2 andra ska fan har mycket cred.

Att vara busschaufför är ett service yrke, därför gäller det att vara social och trevlig
för att jobba som busschaufför! Usch, vad har dom för intagningsprov egentligen!

Varför jag är så arg på busschaufförer idag är för att när jag och Carro åkte hem från
stan så stannade inte busschauffören på vår busshållplats. Så vi fick gå från ändhållplatsen.
Carro i högklackat, och en kille med kryckor. Det är fan inte rätt! Vi hann inte skrika att vi
skulle av heller. Vi hann liksom aldrig reagera förens efteråt.

yours truly,
Hanna

skadeglädje är den bästa glädjen

Jag måste erkänna att jag är skadeglad mot alla dom som börjar skolan imorgon.
För jag har en hel härlig vecka till. Nu ska jag ta mig sjutton njuta!

Men om ärligheten ska fram så vill jag komma tillbaka till skolan.
Komma tillbaka till rutiner, nu i slutet av sommaren när alla kommer tillbaka
från sin semester och sverige börjar komma upp i full fart känner man inte
riktigt att man hänger med och man får en slags skuldkänsla. Känner inte ni så?

Det ska bli roligt att börja i tvåan. Även fast det kommer att bli mycket plugg i år.
Man slipper vara yngst och det kommer nya ansikten i skolan (även om jag är ganska
säker på att det inte kommer vara 100% positivt). Jag tänker njuta av att gå runt
och leta efter dom som ser vilsna ut. Nej usch vad elak jag låter!
Jag önskar er 93:or som börjar på gymnasiet lycka till, och ni 92:or som ska
börja om!

yours truly,
Hanna


Nyare inlägg
RSS 2.0