såhär lagom till jul känns det inte bra att gå in i någon slags depp period,
men jag vettefan. allt känns ganska hopplöst just nu.
det spelar ingen roll vad det handlar, det känns bara som att man
kämpar och kämpar men aldrig får någonting tillbaka..

Det är inte så konstigt att man tvivlar på sig själv när det är såhär.
När man sliter som ett djur i skolan men ändå bara får ett g+.
(hatar förresten det där jävla pluset)
Människor som man inte har gjort någonting mot undviker en.
När man inte ens orkar träffa sina bästa vänner vet man att någonting är fel...

Det här är bara en liten del av vad som gör så att allt känns hopplöst.
Sen finns det saker som är för privata för att ta upp här i bloggen som
jag inte ens orkar prata om, jag orkar inte ta beslut. jag orkar inte tänka.
Jag behöver en semester, jag behöver bara vara, utan några krav.

Den här helgen är jag hos min pappa, jag glömde min mobil hos mamma
så om jag är dålig på att svara är det anledningen. jag ska inte jobba i helgen
och jag måste säga att det känns otroligt bra att ännu en gång inte behöva göra någonting.
Den här helgen ska jag njuta, för innerst inne är jag värd det.

yours truly,
Hanna