that that don´t kill me can only make me stronger

Jag är tillbaka, det vart inte en lång paus för mig.
Det har varit en tung tid i mitt liv ett tag,
redan när praktiken startade och sen hände det lite
andra saker så jag fick nästan känslan av att jag
bara ville ge upp, inte dö. Men packa mina saker och
åka någonstans där ingen kände mig.

det är alltså inte bara en sak som har fått mig så här nere,
kan ju vara skönt för vissa att veta.

Jag vart nästan rädd för mig själv och mina känslor för jag
har aldrig känt något liknande. Det är som ett tryck på mitt bröst,
som att jag ligger på golvet och någon lastar på mer och mer
tyngder och det går liksom inte att andas ordentligt utan man
får bara in lite lite luft i varje andetag.

Detta ger en enorm panikkänsla och man bara börjar tänka
mer och mer och sen blir det liksom som en ond cirkel.

Idag har jag mått bättre och bättre under dagen, att säga att
jag mår prima är en klar överdrift. Men bättre, det får duga
så länge, det är inte så att jag vill springa och gömma mig
och jag kan faktiskt till och med förmå mig att skratta.

Det här är sånt som händer alla någongång och det kommer
säkert hända fler gånger i mitt liv, så därför har jag valt
att försöka se allt positivt och dra lärdom av det istället
för att deppa ner mig. Det får ta sin tid
och Jag är tacksam för alla mina vänner
som finns här och har erbjudit sig sin tid.
Det är guldvärt<3

...

du gör mig galen,

mjusic is maj lajf

Tänk vad öppen man är med sin musik egentligen.
Nu tänker ni: "vadå öppen med sin musik?" Men jag ska försöka
förklara vad jag menar.

Man har sällan problem att dela med sig vad sin favoritlåt är,
det är som att berätta en favoritfärg eller favoriträtt.
Men jag har tänkt, och det är mer än så.

Tänk på din favoritlåt, tänk på de känslor den låten väcker inom dig,
tänk på de minnen och de tankar du får av låten.
Skulle du berätta dom känslorna, minnena och tankarna för alla?

Jag skulle kunna göra en dagbok av låtar, en spellista med låtar
som betyder mycket för mig. Den spellistan skulle jag kunna dela
med mig av till alla som vill ha den, men jag skulle aldrig låta
vem som hellst läsa min dagbok, inte min personliga dagbok.

Det här ska jag försöka tänka på i framtiden tror jag,
jag kommer nog inte kunna hålla alla bra låtar för mig själv
och jag kommer inte tänka såhär när folk visar mig låtar
för jag har låtar som är bra som inte betyder någonting
och nu vart det snurrigt så jag slutar här.



adoreble




I WANT ONE.
det går bra nu, eller på en gång :)

älskade sommar



tänk er:
Klockan är runt halv sju på kvällen.
solen lyser, men har lite smått börjat färga himlen i vackra färger,
vinden som har blåst under dagen har avtagit och det är ca. 18 grader.
Man sitter på en ö en bit utanför stan och äter god mat med trevligt sällskap,
och man har bara shorts och en lite tjockare tröja på sig.

Det bränner lite på låren efter dagens båttur och håret är lite smålockigt
efter att ha självtorkat efter dagens sista dopp.

När man har ätit upp tar man på sig solglasögonen, tar sig ner till motorbåten
och kör den biten som det är till stan och "parkerar" båten i småbåtshamnen och
går med sina nedgågna sandaler, sakta, njutande, mot sjökrogen.

Man beställer in en iskall bacardi brezer med vattenmelonsmak,
den har aldrig varit så svalkande.

Tjejkompisarna möter upp en, snygga och brunbrända såklart och
man tar en liten promenad till vasaparken. där sitter vi och delar med
oss av våra djupaste hemligheter tills solen har gått ner
och det är dags att åka tillbaka till ön.




(:

Klockan är halv elva och jag är ganska trött,
jag fattar inte hur jag ska klara att komma tillbaka till skolan.
Men nu är det 2010 så nu ska jag inte tänka på det.
Mitt motto i år har jag tagit från min kära vän mohamed.
Hahah jag hör honom säga det nu när jag är arg eller
ledsen eller någonting har gått fel i skolan.
"Hanna... Vet du? Det löööööser sig"
Hahahhah men, sanningen är ju den att han har så jävla rätt.

Allting löser sig ju, så småning om och på olika sätt. Men det
löser sig alltid. Så jag ska sluta oroa mig i år och helt enkelt
leva efter att det löser sig. Jag fick ett litet nyårslöfte ändå,
trots att det är lite luddigt. Still. Jag tror jag kan hålla det.
Jag hoppas på det.

Jag tänker dock inte hoppas på att 2010 blir det bästa året
hittils, för det sa jag förra året också. Jag kan inte säga att
2009 var dåligt, inte alls. Massa roliga saker hände, men det
var liksom inte så bra som jag hoppats på. Så inga förhoppningar.
2010 blir som det blir, för guds skull. Jag fyller 18 år i år och
har mer en halva livet kvar. Mitt bästa år kommer! :)

Nu ska jag sluta flumma runt här och klä på mig lite "vettiga"
kläder, iallafall så vettiga så jag kan ha dom ute i det här
kalla skit sverige ;) Ska nämligen till Norrköping.
Så om du har koll på vad jag gör idag, utan facebook så
betyder det att du har läst hela detta inlägg.
Det var nästan värt en kram.
KRAM

anna ankas jul



hittade den här på amandas blogg och var självklart tvungen att kolla.
jag saknar hollywoodfruarna, min måndagsunderhållning.
Lilla Maria som är så blåst, hahah hon är min idol <3

s

säääääääääämst!!

Toni Braxton - Yesterday

I´m done with this, feeling like an idiot
Loving you, I´m over it
I just don´t love you, don´t love you no more

You, you are so yesterday
Never thought you´d lose my love this way
Now you come begging me to stay

See you, you are so yesterday
I won´t let you rain on my parade
I don´t wanna hear a thing you say
You´re so yesterday

SATC 2 <3



detta kan ni kolla på medans jag är hos min graaaandpa.
Hoppas ni gillar det lika mycket som jag!

-

Det vart ingen lång tur på stan inte, skönt det eftersom
det är ganska så smockat. Hatar det. Och jag hade endå
bara en att köpa julklapp och Carro hade två så det gick bra.

Jag är lite sentimental och sitter och tänker på allt just nu,
jag mår inte bra av att tänka för jag börjar alltid saknar
händelser, personer osv. och man vet att den tiden aldrig
kommer tillbaka.. och att inte veta vad som kommer hända i
framtiden. nej, när man tänker tappar man kontrollen och
det gör mig ledsen, osäker och arg. jag vet inte varför
för jag är inget kontrollfreak.

jag ska sluta tänka och grubbla som sagt är, men när
man lyssnar på musik kan det inte låta bli att poppa upp tankar
och minnen. ni förstår säkert vad jag talar om.

nu ska jag kolla på film för det var längesen,
madagaskar 2 kanske, den bringar fram många bra minnen.
hahah nationella i matte när Carro sov hos mig och vi
var vakna och "plugga" matte aslänge men egentligen kollade
vi på film och flummade. Sen stressa vi som fan på morgonen
för att vi kom på att vi ville äta frukost på donken.
Helt sjuk dag!

yours truly,

Hanna

HH<3

nej. nu ger jag mig själv en stor jävla dos av håkan hellström
så ska vi se att humöret snart blir vad det nyss var.

thank god for Håkan Hellström<3





8x-(9+x)... eller nått



min tanke var endast god.
jag fick ett infall att sätta mig och räkna matte... Tre tal.
Sen vart det såhär i mitt huvud.

Om vi får Ola i matte b vill jag att någon skjuter mig!
Bara så att ni vet det.

night

Härligt som fan att vakna upp kvart över ett och hosta
och hosta och hosta så det inte fanns någon chans att somna om.
What to do tänkte jag då... Gå upp.. sätta sig vid datan.. Bli trött
och sedan försöka somna om. Bra taktik i mina öron.

Så fort jag slog mig ner här vart det bättre. Vem fan driver med mig?!
Jag är inte glad just nu. Jag behöver min sömn. Jag måste orka
med imorgon men jag får helt enkelt ta mig till skolavslutningen.
Äta lunch med mina flicks och sedan åka hem och vila/sova någon
timme eller två innan jag börjar fixa mig till Tove.

Hoppas ni har en god natt iallafall
yours truly,
Hanna

my grown up christmas list

Do you remember me 
I sat upon your knee
I wrote to you with childhood fantasies
Well I'm all grown up now
And still need help somehow
I'm not a child but my heart still can dream

So here's my lifelong wish
My grown up Christmas list
Not for myself but for a world in need

No more lives torn apart
That wars would never start
And time would heal all hearts
And everyone would have a friend
And right would always win
And love would never end, no
This is my grown up Christmas list


the teacher kap.1

Full rulle hela dagen. Vi fick veta betyg i hälsopedagogiken.
MVG och om jag ska vara ärligt hade jag faktiskt förväntat mig det.
Nationella gick mycket bra, fantasin bara sprutade och jag hoppas
verkligen att jag inte gjorde massa slarvfel nu.

Naturen är ett helt kapitel för sig själv. Jag skulle kunna skriva
74 A4 papper om en speciell och hans lektioner.
Men jag ska försöka sammanfatta en lektion med Ola:

Det är en solig onsdag eftermiddag, man kommer in i lektionssalen
och sätter sig på sin plats. "Idag ska vi börja med ekosystemet..."
läraren babblar på (med ansiktet vänt mot tavlan och skriver små saker
på tavlan hela tiden) och vips säger han något som ingen förstår.
En kille i klassen räcker upp handen för att ställa en fråga...
läraren vänder sig, fortsätter babbla men ignorerar handen i luften.
Killen ställer frågan rakt ut men får inget svar..

läraren blir arg och säger:"Ni går i gymnasiet nu, ni ska ta eget ansvar.
Hur tror ni det kommer bli i högskolan, där kommer inte lärarna
serva er som dom gör här"

Läraren har en poäng, men det läraren inte verkar förstå är att vi är 17 år,
och inte vuxna människor. Folk i vår klass har svårt att ta ansvar
och lärarna ska finnas där som ett stöd...

Idag hade vi konstruktiv kritik med läraren, eller ja... Vi bråkade mest
och försökte få det till konstruktiv kritik. Eller iallafall jag.

Om en klass men medelbra betyg, och i en klass där det alltid finns någon
som lyckas få VG eller MVG helt plötsligt kommer till en kurs så får alla
G eller IG... Är det då fel på klassen eller läraren? Betyget är inte det
viktiga här eftersom vi ska uppfylla olika mål osv. Men när läraren
inte finns där för att hjälpa en att nå de högre betygen är det jävligt
svårt vill jag lova. Och jag vill också lova att handledningen på högskolan
lär vara mycket bättre än på lärarens lektioner.

Nej, jag vet ingen som tycker att han är en bra pedagog. Men det vi
säger verkar åka in i ena örat och ut ur andra eftersom vi hade en
exakt likadan disskusion för ett år sen och vi har inte sett någon förändring.


hurricane

Were back again - like hurricane!
Were getting strong - and nothing will go wrong!
Were back on track - like a heart attack!
We will never stop - until we reach the top!

asdf
Har precis gjort klart min sårvårdsuppgift.
Om jag får "G med en pil uppåt" kommer jag helt klart tänka
tanken att hoppa av för då har jag ingen som hellst motivation kvar.
För nu har jag lagt ner tid på den här uppgiften så det kan ingen säga något om.
Om jag får ett G skulle jag bli gladare, för g med pil uppåt,
eller G + som vi vanliga människor kallar det visar ju att man nästan är där..
Men när man får det på allt så är det ju bara väldigt frustrerande...

Har odlat jordgubbar nu igen... Men har sovmorgon till halv tolv imorgon
så det känns inte lika tungt! Känns faktiskt helt okej måste jag säga.

Just nu ser jag ett ljus i mörkret med tanke på fredag, jullov, julafton,
nyår och så har vi ju suttit ett preliminärt datum på Falun.
Vilket innebär att jag får träffa Ulrikorna och Maria.. det skulle rädda allt
just nu känns det som. En härlig kram av Stenhamre, en rolig kommentar
av Hämberg och ett glatt humör av Maria. Och 6 st lyssnande, förstående
öron. Helt underbart känns det som...



änglar utan vingar <3


snygg, snyggare, jude law

Det råkar vara så att det går två filmer som jag vill se samtidigt.
Skicka vidare och the holiday. Jag har aldrig sett skicka vidare,
så egentligen borde valet vara mycket enkelt. Men det slutade
faktiskt med att jag sitter och kollar på the holiday. Jag är
verkligen på humör för den filmen, älskar den!



Att denna man är så nära perfektion man kan komma (med undantag för
hans sviniga otrohetsaffärer) gör inte saken sämre.
Och Cameron Diaz är ju en av mina favorit skådespelerskor.

Skicka vidare kan jag se någon annan dag.

Nu blir det dreggel,
yours truly,
Hanna

united states of america

Vet ni vad jag kom och tänka på?
Att om ett år ska jag börja med mina au-pair ansökningar!!
Ett år, det kommer gå asfort. Åh vad jag längtar. Jag älskar
att fylla i såna där papper.

Jag är nästan redan nervös.. Vart kommer jag hamna?



Arizona?



New york?



Colorado?



Kalifornien?



Florida?


Detta är några av mina dröm destinationer, men alla säger
att man inte ska gå efter vart familjen bor, utan hur dom är.
Så jag är faktiskt öppen för hela USA!

Åh vad jag längtar...